En gång i tiden var reseskildringar en betydande litterär genre. Fortfarande finns i många länder speciella avdelningar i bokhandlarna för reselitteratur men i Sverige tycks den dö ut. Att reseskildringen är en genre med problem syns i min egen boksamling. Inte för att jag har så oerhört många böcker om resor – men hur skall de sorteras? Högst upp i arbetsrummets bokhylla står guideböckerna som ger praktiska upplysningar: namn, adresser, telefonnummer. Men faktiskt kan författarna till dessa böcker också sväva ut, det gäller till exempel de förträffliga Guida d’Italia som Touring Club Italiano har givit ut. Böcker i vilka man märker de anonyma skribenternas vilja att berätta en historia. De här böckerna borde nog stå på en hylla lite längre ned där jag har samlat reseskildringar i vilka texten är viktigare än hårdfakta. Här finns Sven Auréns Mitt fönster i Paris som utkom första gången 1949, en bok som inte ger mig användbara praktiska upplysningar men väl en tydlig bild av en stad. O